Malone dör
Samuel Beckett

Tuote ei saatavilla
Malone dör
Lisää tuote omalle toivelistallesi ja saat halutessasi ilmoituksen sähköpostiisi, kun tuotetta tulee saataville Antikvaariin!
Haetaan tuotteita...
Teosta "Malone dör" ei välttämättä ole tällä hetkellä saatavilla Antikvaarista tai teoslistamme on vielä puutteellinen. Katsothan samankaltaiset tuotteet sekä alempaa löytyvät tuote-ehdotuksemme teokseen liittyen. Voit myös lisätä tämän teoksen toivelistallesi ja saat halutessasi ilmoituksen sähköpostiisi, kun tuotteita tulee saataville.
Siirry tuotehakuun
Samankaltaiset tuotteet
Tuotteita ei löytynyt. Voit selailla kirjailijan teoksia klikkaamalla kirjailijan nimeä tai etsi muita kirjoja hakukoneemme avulla.
Tiedot
Kustantaja/julkaisija
Modernista
Sidosasu
Nidottu
ISBN
9176451054
9789176451052
Kieli
ruotsi
Alkuperäinen nimi
-
Kaikki tekijät
Samuel Beckett
Tuotekategoriat
Esittely
Malone dör [1951], om en gestalt nära döden som bara måste berätta historier, är en av de mest komplett och mest besatt självkritiska i 1900-talets ström av metafiktioner. Med bitter humor demonstrerar Beckett, i den andra delen av sin klassiska romantrilogi, begränsningarna och njutningarna hos, samt frånvaron av ett acceptabelt substitut för det där ordet – fiktion. Samuel Beckett föddes 1906 i Dublin av irländska föräldrar och var bosatt i Frankrike från 1938 till sin död. Hans mest kända romaner och pjäser, bland demI väntan på Godot och Trilogin, skrevs på franska. 1969 mottog han Nobelpriset i litteratur. Romanerna Molloy, Malone dör och Den Onämnbare samlas nu för första gången på svenska i en volym, i översättning av Lill-Inger Eriksson och med förord av Jesper Olsson. Pressröster »Att som vuxen tillåtas tillträde till den existentiella zon där varje liten rörelse framstår som ny och outforskad är lika omtumlande som den första förälskelsen. Det går igenom hela nervsystemet.« Anna Hallberg, Dagens Nyheter »Jag skulle kunna gå i pension, binda fast mig vid en stol och ägna all min vakna tid åt Molloy, Malone dör och Den onämnbare.« Jenny Tunedal, Aftonbladet
